aquitaineandrea

Okej, ni minns väl alla det där avsnittet i Vänner när Joey ska lära sig franska med hjälp av Phoebe och det enda han säger är "JE TA FLY FLY!!" som i princip inte betyder mycket mer än absolut nada. Well, i veckan har jag upptäckt att det faktiskt gör det. Ordet för "flöde" är FLUX" och uttalas så som Joey säger det.

På mina geografilektioner går vi nämligen för tillfället igenom olika flöden i globaliseringen - invandrarflödet, matflödet, ekonomiflödet etc och min geografilärare säger "FLYYYYY" cirka åttiotusen ggr under en timme. Han har dessutom en såndär asstor basröst med supermkt dialekt och det hela är BARA SÅ ROLIGT. När han då gaggar om alla sina FLYYYY sitter jag där och anstränger mig så jävla mkt att jag får tårar i ögonen att inte börja asgarva eftersom det enda jag har i huvudet är Joey.

Ah hah.

Btw fick jag igår prata med Tove och Malm. Det var LOVELY.

Aah vad jag är seg med uppdateringarna på denna bloggen, sorry borry mina små vänner men det är såå svårt å hitta tid till det och när jag väl har det (som nu) så har jag asmkt å skriva om och det blir bara så stökigt å tjatigt. Men jag ska försöka ge er de intressantaste uppdateringarna om mitt liv nu utan att vara för långrandig. ;)

Kan börja med att beskriva hur underbar denna veckan har varit. Det har varit aaasvarmt (tänk shorts + linne + flipflops), jag har lärt känna massa nytt folk i skolan och folk kommenterar ständigt i allmänhet hur bedååårande jag är.  Nice va? ;) Hahaa, nej men jag ska försöka hålla mig allvarlig. problemet är att jag ej sovit ordentligt på hundra år och min hjärna just nu flödar åt tusen olika håll. I torsdags midnatt var det brandlarmstest på internatet vilket verkligen inte är att rekommendera på något sätt. Vi ska alla då springa ut med endast våra täcken runt oss och typ stå där på skolgården i hundra år innan man får gå upp och lägga sig igen. och inatt var steph här och sov över och eftersom hon tydligen är en morgonmänniska (usch på sånt!) fick även jag vakna tidigare och hänga med familjen till marknaden för grönsaksshopping hahaha. tycker ni inte att det bara är såå jag? nej? inte jag heller.



annars hade jag världens mest awkwaaard (malm-röst där då) konversationer med min rektor igår. Han skulle köra Steph och mig till Bordeaux för någon askass "träff för utbytesstudenter i Aquitaine" och på den två timmar långa bilfärden hem satt jag där framme. Vi gick då in i hetsiga disskussioner om Eco-driving som han trodde jag hittade på när jag försökte förklara vad det var (här kör alla supermiljöovänligt), hur man kan förbättra det franska skolsystemet, FN samt växthuseffekten. I den senaste hade jag en monolog på trettio minuter om hur flygplan borde förbjudas helt (som jag egentligen inte ens tycker). hahaha, fråga mig ingenting. steph höll iaf på att dö av skratt i baksätet under hela färden.
 
Hursomhelst var Bordeaux FANTASTISKT vackert och jag ska totally bo där när jag blir stor, det är bestämt. har aldrig sett en mer vacker stad. haha och snacka om min förvåning när jag av en slump råkade få syn på min värdbror Francois i en bil bakom oss haha. Bilen vi åkte i var btw skolans och när vi frågade rektorn ifall det var så att alla skolor har en sådan typ "skol-bil" till förfogande svarade han "jaa.. vi har ju alla en budget, sen är det upp till var och en att bestämma vad man ska göra med den". Haha bra att han då väljer att köpa en fucking BIL (som väl används en gång vart sjunde år) istället för att kanske satsa på lite tvål i skoltoaletterna eller renovering av klassrummen? :P

                           
nu kom jag btw nyss hem från en ny rugby-match och det var en upplevelse. denna gången fick jag stå precis brevid hejarklacken på läktaren och drogs helt med i stämningen. med alla ljudeffekter med trummor och trumpeter de hade med sig så kändes allt mer som en stridsscen ur sagan om ringen än som någon match hahaha. såå sjukt.

hahaaa och på tal om ingenting så har tydligen prefekten i min internat-korridor blivit kär i mig och blivit min personliga stalker. problemet är nu att jag har absolut nada aning om hur jag ska hantera denna situationen eftersom personen i fråga är en tjej. hon har varit sådär astrevlig (lite väl touchyfeely, men inget jag i början tänkte på) mot mig de senaste två veckorna och låtit mig typ duscha och grejs när det egentligen är läxtimme för de andra. när jag nu i tisdags frågade mina rumskompisar ifall de trodde att Amandine (så heter hon) kanske tänkte låta mig kolla på nån film under läxtimmen sa de bara "klart hon gör, hon älskar dig" och ja bara "hehe, jaa det gör hon ju, vem kan inte göra det höhö" och va sådär patetiskt okunnig. haha och de bara "neej.. andrea, hon ÄLSKAR dig in a lesbian way". Oh gosh. Så patetiskt komiskt hela grejen. Har iaf en så konstig känsla i hela kroppen att detta är en sådan där typisk sak som bara händer mig. Varför kan inte världen vara normal för mig?!

Aaanyway, nu kommer snart värdbrorsan (på tal om patetiskt ska jag btw inte gå in på hur totalt odiskret han hanterade nyheten att Stephanie igår skulle sova i hans hus som min gäst hahaha.) och hans kompisar hit eftersom våra föräldrar är iväg for the weekend. Gud ge mig styrka.

 - btw bytte jag lakan denna veckan, ser lite hemtrevligare ut nu, tycker ni inte? ;)


P.S. Läs gärna "The importance of being Earnest" och få er ett gott skratt - den är underbar. 
P.S. 2. Basshunter ska spela här om någon vecka - jag ska såå dit!!!
P.S. 3. Rugbykillar är det nya svarta.
P.S. 4. JAG SAKNAR ER

Denna veckan har jag mest hängt med Stephanie (Kanada) och det kändes sååå skönt att känna hur man äntligen tillhör med någon igen. Missförstå mig rätt, jag älskar min klass och alla där, men vi har ännu inte kommit till den där punkten där jag känner mig totally avslappnad i alla lägen (= raster) med dem. Och trots att jag känner mig väldigt nära mina rumskómpisar så är vi på ngt sätt alltför olika för att jag bara ska umgås med dem (sophie tycker t.ex. att det inte finns ngt mer otänkbart än att gå ut en lördagskväll om man har skola veckan efter).

Stephanie och jag var dessutom med i tidningen igår tsmns med tre elever från Marocco. Halva klassen kom till mig på morgonen med urklipp och bara "det är duuuu, tu es un STAR!" haha. Nej, men artikeln handlade om hur det har varit för oss att anpassa oss till det franska skollivet and so on. Det sorgliga är bara att vi misstänker att de tre marockanerna är ganska siggiga på oss nu eftersom de typ bara nämns på ett ställe i hela artikeln medan resten bara handlar om Stephanie, mig och faktumet att jag är blond hahaha. Knappast ngt jag kan hjälpa.



Annars så fick jag häromdan även uppleva modern fransk raggning. Gick i princip ut på att skita i vad allt vad diskretion och smidighet heter och instället införa väldigt mkt pekande.

Veckans citat måste btw vara när skolvärdinnan frågade varför jag sovit dåligt eftersom jag såg lite trött ut och jag svarade "Oui, j'ai pas dormi bien, mon couchon est dûr". Problemet är nämligen att "couchon" betyder GRIS och inte KUDDE på franska.

Har egentligen såååå mkt att berätta, men ni börjar bli trötta på de långa fredags-inläggen så jag säger tack å adjöööken och drar och matar hönsen nu! BISOUS

Önskar bara informera om en liten diskussion jag hade med Anaïs och Lauriel (från klassen) häromrasten. Vi hade varit och käkat i matan och efteråt frågade jag hur det kom sig, med tanke på att de slängde halva tallriken, att de inte var hungriga efter en sån lång dag. De svarade med att de var ashungriga men att skolmaten ju "va så sjukt äcklig". Hela min värld sattes i gungning och jag kunde för mitt liv inte förstå vad de menade. Man får ju VÄLJA mellan två rätter, tre förrätter och tre desserter, fyra ostar samt två frukter - hur kan man INTE gilla det!? Dessutom smakar allt himmelskt. Jag förklarade att jag alltid brukade slänga mat i skolan hemma i Sverige,men det var för att vi endast får en maträtt serverad med totalt fantasilös sallad. And that's it. Pas dessert, pas fromage - rien. Inte ens riktigt bröd får vi utan knäckebröd. Utan pålägg dessutom.

haha, ni skulle bara seeeee deras miner. de håller nog fortf på att smälta det där med att vi inte får någon efterrätt. Så nu har man typ börjat säga "aa, lämna inte kvar så mkt, tänk på barnen i sverige för fan".

Tänk på det alla ni som hela mitt matsalsliv tjatat om barnen i Afrika!

Hah

Det har varit en bra vecka. Har upptäckt att folk har en så mkt vänligare inställning mot utbytesstudenter här än vad man ofta har hemma. Alla är supervänliga och måna om att jag inte ska känna mig utanför och jag älskar verkligen min klass! Tog en paus från att alltid vara med mina rumskompisar på rasterna till att umgås lite med de i klassen nu denna veckan och det kändes helt enkelt så rätt. Nu imorgon ska jag tydligen på fest också för första gången på riktigt. Synd bara att jag måste eskorteras dit med min värdbror, som jag av någon anledning börjat störa mig på en massa, han är bara så..konstig. Hela familjen är sådär varm och go och så ska han alltid gå och förstöra det med sin troll-existens. Nä fy vad jag är dum, men det är så. Dessutom hälsar han alltid hjärtligare på mina klasskompisar (som han inte känner bra ens) än på mig när vi råkar ses i skolan. Frågar bara ifall allt är bra, och när jag börjar svara är han helt frånvarande. Gris.

På tal om grisar så är mina engelsklektioner skitbajsiga. Ingen kan typ nån engelska alls och den hemska läraren HATAR mig bara för att jag kan.  Varje gång jag svarar på nån fråga tittar hon dessutom på mig som om jag rabblade ett fullständigt okänt språk och bara byter ämne och idiotförklarar det jag sa.

Jag gjorde henne iaf väldigt glad när jag nämnde att jag "tyvärr" kommer få missa många av hennes lektioner framöver eftersom jag ska, och håll i hatten nu mina små vänner, börja på FRANSKA FÖR INVANDRARE från och med nästa vecka. Håhåjaja, är det inte fantastiskt! Där ska jag hänga sex timmar i veckan tsmns med den andra utbytesstudenten här på skolan samt några tioåriga nyinflyttade invandrare.

Utbytesstudenten heter btw Stephanie och kommer från Kanada (har vääärldens amerikanska brytning när hon gaggar franska, är så roligt). Har hört talas om henne enda sedan början men inte lyckats träffa på henne förrän idag. Hon verkade överlycklig över att hitta någon som kunde engelska och var halvt hysterisk när hon skulle förklara hur svårt hon har för å anpassa sig till språket och folket. Tydligen har hon haft lite svårt för å bonda med någon eftersom hon bor i en familj utan värdsyskon och blivit satt i en klass där folk är två år yngre. Tvivlar på att jag har någon tid å träffa henne nu denna helgen, men till nästa ska jag se till att vi umgås lite mer. Hon verkar faktiskt hur sjysst som helst och det är kul å träffa någon i exakt samma sits som jag. Tyvärr blir det kanske lite väl mkt engelska mellan oss, men vaffan, jag snackar franska med resten av världen och behöver en liten paus!  Ett plus är dessutom att hon fått turen att bo mitt i Mont de Marsan och att hennes värdfamilj inte har något problem med att vi går ut och festar och jag sen (eftersom jag bor i buschen) övernattar där. C'est coooooool.

På tal om uppskattning av folk så gjorde Steph (min rumskompis) mig jätterörd häromkvällen när hon förkunnade hur glad hon var över att jag hamnat i just hennes rum, att jag var en fantastisk människa o.s.v. o.s.v.  Var hur gulligt som helst att få höra liten sådan uppskattning!

Nu ska jag ut och cykla till Roquefort där jag ska posta ett petite lettre till mamma och mormor. Dem skrev jag jag under en tråkig filosofilektion, men vänta er snälla ni inte att jag ska skriva fler. Det ärasjobbigt att hålla en penna i handen så länge och ni vet alla vad jag gör genom bloggen ;)

Bisous!

Idag vid fem-tiden åkte jag med paul ut här till byn för att kolla på det lokala a-lagets rugbymatch. det var faktiskt väldigt intressant och såååååååååååå många ggr bättre än äcklig amerikansk fotboll. ni anar bara inte hur galet brutalt allt är, spelare flyger till höger och vänster var man än tittar! som sagt: very interesting indeed.

sedan återvände vi hem en halvtimme, där hade den sju-årige grannen Clement kommit på besök och jag hade ett trevligt litet samtal med honom. det är så aasgulligt att prata franska med barn! jag har lovat honom att nästa lördag gå och kolla på hans fotbollsmatch. :)

tydligen har alla andra aktiviteter jag brukade ha för mig på helgerna ersatts av ett ständigt match-tittande. efter den nämnda halvtimmen åkte paul och jag nämligen in till Mont de Marsan för att där kolla på ytterligare en rugby-match som skulle börja om hundra år. jag var på asdåligt humör eftersom det var kallt, jag var/är sjuk och vi bara stod där som fån vid ett tomt stadium. aaja, sen började det och snacka om vilket ståhej. jag hade tydligen ej fattat att denna match var ngt som kan liknas vid vår Allsvenskan och att lagen som spelade var ngt särskilt i klass med Malmö FF, Djurgården and so on. det var iaf en upplevelse och vi vann med 25-18. Efteråt mötte vi några av Pauls kompisar och lyckades komma in på efterfesten för spelarna. Kan ju säga som så att jag trivdes haha. Lyckades även träffa på två killar som faktiskt kunde engelska, vilket var som att plötsligt höra änglar sjunga. btw så börjar jag gilla rödvin. läskigt. 
NU ÄR JAG TRÖTT.