Min känguruätande vecka
Atchi kallade mig kannibal när vi hördes på telefonen igår. Detta eftersom jag inte bara äter kaniner utan även kängurur här nere. Och nej, jag skojar inte. I måndags hade vi KÄNGURU i matsalen. Ska man skratta eller gråta? Och nej, det var INTE gott. Men jag var ashungrig så jag åt upp allt ändå. Does this mean I'll go to hell?
Annars så hade lilla kanada och jag vårt första feta bråk i onsdags. Skrik och gråt i matsalen inför alla, puh. Dramaqueens. Hon har förändrats mmmmkt de senaste veckorna, men jag har försökt å blunda för det. Nu när hon har sin pojkvän och alla våra små ff-"kompisar" så har hon gått och skaffat sig attityd, and not in a good way. Hon har heller inget emot de där tjejerna som ser oss som små utländska trofféer å visa upp eftersom det ger henne viss bekräftelse. Jag är inte fjorton längre och känner att jag klarar mig utan sådana ytlligheter. Hon vill nu helt enkelt känna sig mer oavhängande av mig, då det hittills varit jag som varit länken mellan henne och folket vi kände. Lite omdöme har väl dock aldrig skadat ngn kan jag tycka. Vi har nu egentligen blivit sams and whatnot, men det är sjukt vad hon gjort mig besviken.
Imorgon ska jag iaf in till stan för att vi tsmns ska fira hennes pojkvän. Får se hur det utspelar sig, lär bli intressant minst sagt. Och nu ikväll är det någon liten by-fest inne i Roquefort med konsert och buffé vilket jag ser fram emot möö mer. Ska jobba på å hitta min kameraladdare bara, eftersom den varit försvunnen i en månad vilket gjort att jag har aningen svårare att ta bilder.
Aaaannars så var den svenska utbytesstudenten från förra året på besök nu i veckan. Jonna heter hon och på onsdagskvällen var jag på middag med henne hos hennes värdfamilj. De är alla uuuunderbara människor och jag stormtrivdes. :D
