Förbaskade kattskrällen
Först och främst: jag överlevde gårkvällen med bravur! Pojkarna var verkligen änglar och jag ville sparka mig själv flera gånger för att jag inte tagit med kameran för att filma dem en liten snutt eftersom de pratar så jävla ASGULLIGT. Tänk er bara: en liten fyraåring med fräknar och asstora ögon som läspar fram franska ord. IT DOESNT GET MUCH BETTER THAN THAT haha. Vi började med att käka, sedan läste jag lite för dem (!!), spelade lite Wii och nattade dem vid nio-tiden. Allt det flöt på. Deras husdjur gav mig dock men för livet, I swear to god. Som de flesta vet är jag en katt-hatare sedan länge (they're the mignons of the ANTI-CHRIST, som Chandler skulle uttryckt det) och den här familjen råkar då ha en liten två-månader gammal kattunge. Är sådär grå-silvrig och ser för ärlighetens skull väldigt söt ut. Men fyfan, den skulle hela tiden hålla på och hoppa runt och riva och bita mig och vilja leka och JAG VILL FAN INTE. Jag var astrött men jag vågade inte somna eftersom jag var rädd att hon skulle hoppa upp och attackera mig ifall jag blev för avslappnad. Så jag satt som på nålar tills föräldrarna kom hem vid midnatt. För att sedan inte tala om deras hund (som jag ju annars brukar älska) som bara var för mkt. Det är en stor fin retriever men den var på tooooook för kelgalen och typ LA sig i mitt knä hela tiden och gnugga sitt fejs mot mitt. Jag menar vad tusan är det om?! Menmen, allt besväret gav mig till slut 25 fina euro vilket nästan var värt det ju. :)
Idag var vi annars i Bordeaux och jaa, där finns inte mkt mer å säga än att den staden är perfektionen förverkligad.
Hejdåå mina barn, ska ladda mina batterier nu ;)

P.S. Jag kom nog över boken i mitt liv idag. Heter A YEAR IN THE MERDE av författaren Stephen Clarke. Handlar om en britt som flyttar till Frankrike och beskriver kulturkrockarna han möter. Jag föll redan vid de första raderna på baksidan: "They do eat a lot of cheese, some of which smells like pigs' droppings. They don't wash their armpits with garlic soap. Going on strike really is the second national participation sport after pétanque. And, yes, they do use suppositoires" För de som sedan inte vet är suppositoires medicin som man stoppar up i rümpan.
P.S.2. När vi btw kom hem idag såg jag en av värdfamiljens katter ligga i min säng. Jag vågade inte röra honom men hoppades att han så småningom skulle dra själv. Det gjorde han inte. Sedan skulle jag sortera min smutstvätt och när jag lyfte på en tjocktröja hoppade plötsligt det andra kattskrället som vi har fram därunder och skrämde skiten ur mig. Fick till slut kalla på Louise som bar ut dem medan jag la mig i fosterställning i ett hörn. Jävla liv.
Idag var vi annars i Bordeaux och jaa, där finns inte mkt mer å säga än att den staden är perfektionen förverkligad.
Hejdåå mina barn, ska ladda mina batterier nu ;)

P.S. Jag kom nog över boken i mitt liv idag. Heter A YEAR IN THE MERDE av författaren Stephen Clarke. Handlar om en britt som flyttar till Frankrike och beskriver kulturkrockarna han möter. Jag föll redan vid de första raderna på baksidan: "They do eat a lot of cheese, some of which smells like pigs' droppings. They don't wash their armpits with garlic soap. Going on strike really is the second national participation sport after pétanque. And, yes, they do use suppositoires" För de som sedan inte vet är suppositoires medicin som man stoppar up i rümpan.
P.S.2. När vi btw kom hem idag såg jag en av värdfamiljens katter ligga i min säng. Jag vågade inte röra honom men hoppades att han så småningom skulle dra själv. Det gjorde han inte. Sedan skulle jag sortera min smutstvätt och när jag lyfte på en tjocktröja hoppade plötsligt det andra kattskrället som vi har fram därunder och skrämde skiten ur mig. Fick till slut kalla på Louise som bar ut dem medan jag la mig i fosterställning i ett hörn. Jävla liv.
Kommentarer
Postat av: Tove
Vad kass du är! Katter är ju så söta. Jag pratade med Tesse btw och sa att det var en bra idé att åka till henne på nyår om det går att ordna på något sätt.
Postat av: Anonym
Seriöst det är världens bästa bok. "What did you have for dinner?" "oh, I made some crap" "oh, you mean crepes?" hahaha jag dör. jag tror aldrig jag skrattat så mycket som när jag läst de böckerna.
ännu bättre när man lär känna fransmän är att läsa "talk to the snail" av samma författare. ten commandments for understanding the french" jag lovar, du kommer ligga dubbelvikt! min värdfamilj trodde jag var sjuk när jag läste den för jag satt typ och grät...
Postat av: Anonym
från tove M
Trackback